I could spend my life in this sweet surrender
Jag tycker om nätter.
Sitter här och myser ensam i villan, med regnet smattrandes mot rutan, Aerosmith i högtalarna och en kopp rabarber-och vaniljte i handen.
Att jag är galet trött efter både plugg och jobb, att jag precis missade bussen och fick för mig att traska en bit i regnet med tygskor och utan jacka, att jag svullade ner mig i choklad när jag kom hem och insåg hur mycket disk jag hade att ta itu med sådär i början på natten, inget av det verkar spela så stor roll just nu.
Inte heller all beslutsångest jag har inför morgondagen och hela helgen (har att välja mellan rockabillykväll på Debaser, Uppsalatripp, utgång, två kräftskivor samt att bara dra från allt och köra på en spahelg med familjen) spelar någon roll.
Alla sjuka tankar, all ångest och alla måsten som snurrar runt i skallen på mig konstant spelar någon som helst roll.
Alla problem kan vänta till morgondagen.
Världens underbaraste snubbe ska ju smita tidigt från jobbet och komma hit. Jag måste vara världens lyckligaste människa. Kanske bara här och nu, kanske bara för en kort, kort stund. Kanske alldeles för kort. Låt gå för det då. Lyckan blir inte mindre för det.
Fan vad jag tycker om nätter.
Sitter här och myser ensam i villan, med regnet smattrandes mot rutan, Aerosmith i högtalarna och en kopp rabarber-och vaniljte i handen.
Att jag är galet trött efter både plugg och jobb, att jag precis missade bussen och fick för mig att traska en bit i regnet med tygskor och utan jacka, att jag svullade ner mig i choklad när jag kom hem och insåg hur mycket disk jag hade att ta itu med sådär i början på natten, inget av det verkar spela så stor roll just nu.
Inte heller all beslutsångest jag har inför morgondagen och hela helgen (har att välja mellan rockabillykväll på Debaser, Uppsalatripp, utgång, två kräftskivor samt att bara dra från allt och köra på en spahelg med familjen) spelar någon roll.
Alla sjuka tankar, all ångest och alla måsten som snurrar runt i skallen på mig konstant spelar någon som helst roll.
Alla problem kan vänta till morgondagen.
Världens underbaraste snubbe ska ju smita tidigt från jobbet och komma hit. Jag måste vara världens lyckligaste människa. Kanske bara här och nu, kanske bara för en kort, kort stund. Kanske alldeles för kort. Låt gå för det då. Lyckan blir inte mindre för det.
Fan vad jag tycker om nätter.
Kommentarer
Trackback