Undeniable dilemma

Jag är så stressad över allting så det är helt sjukt. När jag gick i plugget trodde jag i princip att plugg och prov och inlämningar var det enda man kunde stressa upp sig över, och att det skulle bli jättelugnt när jag väl började jobba och sluta plugga. Så fel jag hade, nu har jag tusen andra saker att ta tag i istället. Jag är stressad över jobbet, stressad över en massa saker jag måste ta tag i här hemma. Stressad över mina pengar. Inte bara p.g.a. lågkonjunkturen utan mer allmänt. Pengar och ekonomi fascinerar mig, men det intresserar mig inte överhuvudtaget. Jag skulle lika gärna kunna gömma alla mina pengar i madrassen, eller iaf sätta in allt på ett och samma sparkonto, för mig skulle det vara sak samma. Då skulle man iaf slippa krångel med likviditetsfonder hit och andra fonder dit för jag fattar ingenting. När jag försöker fatta dyker det upp en massa ord som är rena rama grekiskan i mina öron, eller nej inte grekiska, snarare arabiska. Jag är naturare helt enkelt och ekonomi är booring.
Vid nästa löning måste jag helt enkelt ta tag i saker jag har velat göra alldeles för länge. Då blir det antingen en piercing eller en tatuering. Nu eller aldrig. Sedan kan ju morsan och farsan säga vad de vill och slänga ut mig ur huset om det är så, jag måste få leva mitt liv som jag vill och göra mina egna val, misstag och dra mina egna slutsatser.
Den där tatueringen som jag vill göra, absolut så är det delvis därför att jag tycker det är snyggt, men det har en större betydelse än så för mig. Det senaste året har varit en vild berg-och-dalbana, jag har inte mått överdrivet bra varken fysiskt eller psykiskt. Jag har försökt att inte visa det för någon eftersom ingen egentligen mår bra av att höra på mina problem, inte klaga, alltid försökt vara glad och positiv i den mån det har gått. Nu vill jag inte måla upp mig som en jävla martyr för jag står inte ut med folk som martyriserar, men det är så det har varit och jag tycker inte synd om mig själv. Samtidigt har jag aldrig haft så mycket kul och lärt mig så mycket nytt, och det här är en tid jag aldrig någonsin vill glömma. Därför vill jag ha något som kan symbolisera det här för mig, så att jag alltid kan se tillbaka och minnas både det positiva och det negativa. Jag vet vad jag vill ha och var, ganska diskret eftersom jag vill kunna dölja den vid behov, jag är inte dummare än så. Jag vet bara inte hur jag ska börja. Blir väl till att kontakta Ringmannen kanske, han kan nog hjälpa mig...

       Hottie

Nej nu ska jag ta en promenad till Brommaplan och hämta ut mitt recept. Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback