Schism - I know the pieces fit.

Nej nu går han fan för långt. Fiskaren alltså. Okej han bjöd i princip ut mig på en dejt i Nacka forum och sedan gav han mig sitt "visitkort" med sin mejl på så att vi skulle kunna "snacka lite skit på msn någon dag efter jobbet." Jag och Matte bara kollade på varandra och asgarvade, men nu känns det inte lika kul längre. Först tänkte jag att visst, jag kan adda honom bara för att driva gärnet ur honom men då kommer han ju tro att jag är intresserad och gud vet vad han får för sig då. Bara tanken på att eventuellt vara ensam på närkajen med honom ger mig kalla kårar och, om jag ska vara ärlig, lite panikkänslor. Det är något som är väldigt skumt med den mannen och jag blir faktiskt rädd varje gång jag ser bilen som han brukar köra. Jag vet inte hur många fler bortförklaringar jag kan komma på nu och jag vet inte hur han reagerar om jag bara säger som det är, och det vet jag inte om jag vågar heller. Matte tycker jag ska säga till någon av våra arbetsledare men då kommer han att få sparken utan tvekan för sådan makt har man faktiskt som kvinna på en sådan arbetsplats. Samtidigt vill jag inte ställa till med något sådant eftersom han ändå inte har gjort något... Usch han får mig att må illa.
Jag har märkt hur mycket bättre jag mår när jag faktiskt umgås med folk och hittar på saker, för det är när jag bara sitter hemma som jag deppar ihop. Jag hade ju faktiskt inte träffat någon av mina älskade vänner på flera veckor när Ringmannen hörde av sig i tisdags, så självklart kunde jag inte säga nej till skjuts och umgänge och massage efter jobbet även om han självklart är som han alltid har varit. Igår åt älskade Ferni och jag frukost på stan. Lite udda sådär, jag shoppade bort mina olustkänslor och hon köpte världens snyggaste skinheadkängor. Jag vill också ha ju...

 

Till slut måste jag bara tillägga att satan vad mycket godis jag käkar på jobbet. Såhär kan det ju bara inte fortsätta. I tisdags gick en pall sönder och ut vällde rosa svampar som det bara var att plocka på sig, igår åkte Tony från Segeltorp omkring med en chokladask och bjöd alla han fick tag på och jag kan aldrig tacka nej. Nej nu måste jag väl ta och göra mig i ordning. Ska dra snart, har gått upp i timmar eftersom min arbetsledare tycker att jag "jobbar jäkligt bra asså:" Hihih inte helt fel att höra.