This is how you remind me...

Vilken sjuk helg det har varit och vilken råångest jag har. Detta mycket p.g.a. Jossans halloweenfest i fredags. Mucho rolig fest men jag klarar som vanligt inte av att bete mig. Visst kan man skylla på alkohol och visst spelar det in, men faktum är att det mycket mer har att göra med mig själv. Jag har rannsakat mig själv och kommit fram till att jag är väldigt beroende av bekräftelse, men det är sättet jag söker den på som är mitt stora problem. Jag trodde jag hade bättrat mig men nu föll jag tillbaka i gamla mönster, vilket också gör att jag helt har tappat respekten för mig själv. Jag blir bara så trött på mig själv så att jag knappt vet var jag ska ta vägen längre. Jag ställer helt enkelt in mig på ett år till i helvetet. Jag spyr på det här men jag vet att jag måste jobba mycket med mig själv för att kunna förändras. Jag ska försöka börja med att inte dricka så mycket, och att verkligen bara umgås med mina kompisar och inte hela tiden vara så fokuserad på människor som inte förtjänar min uppmärksamhet.

            
Matte, aka Jim Morrisson, aka Dan Bäckman, aka "Kåt i hååt" samt lilla jag aka the devil

Jag tycker överhuvudtaget att allt känns extremt meningslöst just nu, det har mycket att göra med vädret men det blir ju inte bättre av att jag beter mig som ett jävla as. Jag trodde ärligt talat aldrig att jag skulle ringa upp Ringmannen med tårar rinnande nedför mina kinder samtidigt som jag traskade bakis genom beckis, men det gjorde jag ändå den här lördagsmorgonen. Inte för att det har något att göra med honom men han har också haft mycket problem med sig själv, vilket också är något jag stör mig väldigt mycket på hos honom. Han martyriserar så mycket och är så extremt egoistisk, så jag tycker inte ens att det är kul att umgås med honom längre.  
Så till lite roligare ämnen kanske. Eller roligt och roligt. I fredags lyckades jag skära mig rättigenom hela hela ringfingernageln och gjorde ett jättedjupt jack i fingret (fråga inte ens hur det gick till..) och det blödde i över ett dygn. Någon gräns för hur klantig man får vara borde det väl ändå finnas... Dessutom blev jag av med 120 spänn, och jag vet nog vilka vikingar som ligger bakom det. Inte för att 120 spänn är så mycket men det var ändå mina pengar och jag är jävligt trött på jävla tjuvar och folk som sjunker så lågt.

En riktigt viking      Haha kunde ju bara inte låta bli "Du är fan mer rock´n´roll än någon härinne"

Myskväll hos Florry i lördags, med en massa brudar och grabbar, och efter en massa sanning och konka och "jag har aldrig.." blir jag nästan chockad över hur oskyldiga vissa verkar vara. Fast ibland önskar jag att jag också var sån.. Det skulle ha besparat mig mycket lidande och jag skulle inte alltid behöva dricka mest ;P
Igår såg jag "låt den rätta komma in" tillsammans med mamma. Väldigt bra bok, ganska bra film. Men väldigt fin var den och kul att den utspelar sig typ.. här!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback