I don't wanna be innocent, you know

Det är helt sjukt vad trött jag är. Idag ska jag verkligen gå och lägga mig tidigt (det brukar ju låta så). Sjukhus gör en till en sömngångare alltså, allt springande men framför allt alla männisor man träffar är ganska påfrestande. Jag får förklara i princip tio gånger varje dag att jag inte läser vare sig till ssk eller är med. kand. utan att jag fortfarande går på gymnasiet, sedan ha en utläggning om vad jag ska göra efter det osv. Dessutom ska jag alltid vara så jävla övertrevlig och glad gentemot alla och det tar på krafterna. Idag kom en nattsköterska från D26 fram och började prata med mig, jag hade träffat henne dagen innan och jag kände igen henne men jag kunde verkligen inte placera henne. Sedan började hon prata om igår och jag kunde för mitt liv inte komma ihåg vad jag gjorde igår.. Så pinsamt, sånt händer aldrig mig men min hjärna funkar inte nu alltså.

Ja, fick vara med på en till läkemdelslunch igår. Gud vad jag kände mig som en jävla tattare som satt där och snyltade gratis mat igen bland alla läkare. Jag börjar inbilla mig att alla tycker att jag är jättejobbig och i vägen och lite så är det ju att ha en praktikant med sig, som frågar om allt och inte förstår något. Jag är verkligen så glad att jag har fått den här möjligheten och den här inblicken för två veckor ger mycket mer än man kan tro. Framför allt kan man ju se om det verkar vara något som passar en. Måste säga att alla utom läkarna har ganska enformiga jobb. På alla avdelningar blir det mest rutiner för ssk:orna och uskorna, medan läkarna springer omkring med allt och dessutom hela tiden har chansen att vidareutvecklas via ronder och föreläsningar. Ju mer jag ser desto mer inser jag att jag inte kan tänka mig att bli något annat än läkare egentligen. Man ska inte vara trångsynt iofs, men det känns så nu. Det är mycket som händer hela tiden för läkarna, de har ju knappt tid att gå på rtg-rond men det är ju det jag gillar. Sedan beror det ju helt vilken avdelning av sjukhuset man är på. Har pratat med ssk:or som älskar sina jobb och tycker att det ger lagom mkt ansvar, vissa som säger att det inte är något att satsa på och att lönen är usel, men inte en enda läkare som inte gillar sitt jobb. Förutom Esbjörn som tjatar om att han borde ha blivit ingenjör, men han är väl inte så seriös heller hihi. Jag håller med om att sjuksköterskelönerna borde höjas för de har ändå ansvar för viss medicinering och patienter, och de ger så mycket. Samtidigt så gör ju läkarna också det, och det är alltid de som har det högsta ansvaret och självklart är lönen proportionell mot det. Som de jobbar tycker jag nästan att man lika gärna skulle kunna höja deras löner också, för inom landstinget är inte de heller så jäkla höga.

Idag var tjejerna här, vi har fixat Linus "present" nu och postat den. Han läser ju ändå aldrig här så det gör nog inte så mycket om jag skriver det. Den blev väldigt fin, nästan bättre än förra året. Annars börjar jag faktiskt bli lite orolig för mig själv och min egen hälsa. Det här är inte bra alltså. Fan kul att man fick må bra i några veckor iaf. Gud vad håller jag på med och vad ska jag göra. Jag vet verkligen inte längre alltså

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback