Schism - I know the pieces fit.

Visst borde det väl göra ont att bli kallad hora och äcklig av sina egna föräldrar? Visst borde det väl kännas när de säger att de skäms över en och att de inte vill ha en här? Borde jag inte bli ledsen när de säger att jag kan dra?
Faktum är att jag fan inte känner någonting, jag lärde mig för länge sedan att stänga av mig själv för det mina föräldrar säger. Jag är helt avtrubbad, neutral och cynisk. Jag är van att höra en hel del men det här är väl lite värre än vanligt. Kanske förtjänar jag det, vad vet jag. Kanske var det dumt att och onödigt en del av de där grejerna, men jag ångrar ingenting trots att jag inte längre får något som helst ekonomsikt stöd eller stöd överhuvudtaget av dem. Jag vet iaf att jag vägrar be om ursäkt för någonting och att jag inte kan stanna här längre. Jag har bestämt mig för att dra nu alltså.