He can sit along as my hair grows

Nu har jag huset för mig själv igen, i en vecka iaf. Niice. Jag har t.o.m förberett mig såpass att jag kan äta olika rätter till middag varje kväll. Inte illa för en lite flicka som är totalt imbecill i köket. Fast så mycket partajande lär det inte bli, ska ta trucklicensen nästa helg och sen på måndagen bär det av till öland by buss. Planen är att stanna där i en hel månad men jag vet inte om jag pallar, om jag drabbas av akut hemlängtan tar jag väl bussen hem igen. Det beror en hel del på bönderna faktiskt... Annars lär jag väl komma dit i höst när mitt, för att dra till med en sleten klyscha, "nya liv" börjar. Nada plugg och maximal frihet, som timmis kan jag ju ta ledigt när som helst. Måste bara hitta lämplig karl som kan bidra med både bil och nattligt sällskap. Madde och jag är lite sugna på att dra dit och jobba, men jag vill ju å andra sidan jobba i både Finland och England under det kommande året. Arbetsmarkanden på Öland är väl kanske inte så stark...
Den senaste veckan tog mig till de mest udda platser; Frösunda, Tumba, Skogås och Farsta. Hallå eller. Men jag har iaf. lärt mig att Tumba är mucho svårt att hitta i, att pendeln suger, att det inte är så kul att promenera i ösregn i Skogås när man inte har sovit på hela natten samt att Kryddas audi s4 är for sale för 160 laxar. Ska man slå till? :P Annars har jag mest jobbat och slitit på tvätten där Per med prasselbyxorna bossar. Längtar till den där trucklicensen alltså... Fast en sak jag egentligen inte fattar är hur folk får jobb och liv att gå ihop. För mig funkar det så att antingen har man ett jobb, antingen ett liv men inte både och samtidigt. Det funkar iaf inte för mig när jag jobbar. Går upp vid 5:30, hemma vid 17, äter, sover. Varje dag. Jag orkar ju inget annat. Min fredagskväll blev så lyckad, jag tänkte läsa lite men slockande vid 20:30 med kläder och allt på och vaknade inte förrän vid 01 när det ringde på hemtelefonen. Först då orkade jag dra mig upp och borsta tänderna och sedan gå och sova igen.

Nej nu ska jag nog gå och ta mig en vinare och en cigg. Så barnsligt men när jag är ensam hemma röker jag baraföratt, som ett typ av tyst uppror mot mina föräldrar. Det har blivit som en vana. Så nu tänkte jag traska ut på min mysiga uteplats i mitt linne som hela tiden åker iväg så att min ena tutte hoppar ut. Välkommen till casa Kristin ^^

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback