Schism - I know the pieces fit.

Haha så var julaftonen äntligen över, sjuk och tråkig som vanligt. Karelska piroger på julbordet, grön operationsduk som julduk, och självklart min moster på teven i "Kan du vissla Johanna?" där hon är statist. Ni vet scenen där Nils och grabbarna ska gå ut ur rummet, nu kommer jag inte ens ihåg vad de skulle göra, men hur som helst är det en sjuksköterska som traskar bortåt i korridoren med en gamling. Det mina vänner, är min moster. Alltid lika spännande.
Jag bestämde redan dan före dopparedagen med lastbilschaffisen att nästa jul åker vi till något varmt land bara han och jag. Jag vet att han tycker om mig sjukt mycket, (kanske mer än någon någonsin har gillat mig) det tvivlar jag inte på längre, men jag blir irriterad på sättet han visar det på. Han har fan problem med det där alltså. Fan Blondie skickade ju jättegulliga julmess till mig (och det läskiga är att jag blev så himla glad över det.) Om inte chaffisen skärper sig snart så kommer jag inte att orka med honom. Kanske rentav tar Blondie istället och hamnar mitt i ett triangeldrama :P (igen!)
Apropå det där med julmess, tänkte på hur stor del av mitt umgänge som har bytts ut sedan förra året. Man märker det ju så tydligt på de personer man skickar till. Visst finns det vissa personer som stannar kvar i mitt liv men läskigt många är så utbytbara. De kommer och går, och jag har ingen aning om var de har tagit vägen. Ganska skrämmande faktiskt.