Schism - I know the pieces fit.

Herrejesus vilken galen tur det blev till Hallstavik i lördags, där den lilla släktträffen skulle hållas. Jag körde både dit och hem i en fulllastad bil och hela tiden satt alla och kommenterade min körning. Mammas kommentarer var av typen "det gör ingenting om du kör lite långsammare" och pappas av typen "det gör ingenting om du kör lite fortare". Detta fick jag höra konstant under de drygt fyra timmar som spenderades körande. Det gick väldigt bra dit, körde för första gången på en sån där supersmal kringelkrokväg. De som byggde den måste ha tänkt på något helt annat än just funktionella vägar. Hem kände jag dock själv att det gick lite väl fort, och när t.o.m pappa blev förbannad för att jag körde för fort, då går det undan. Men det är ju så kul att köra om alla långsamma jävlar...

---

Det är mycket de här sista veckorna alltså, hade inte mindre än två fysikprov förra veckan, den här veckan ska historieuppsatsen och projektutvärderingen in. Dessutom skrev jag det sista provet någonsin för Johan idag, i biotekniken. Det gick bra och han hade avslutat med orden"det här är det sista provet som ni skriver för mig. Som tack för de här åren får ni en bild på Ivan den förskräcklige" + bild. Kommer sakna honom och hans prov. Nästa vecka är det skiva måndag, skiva tisdag, Dif-bajen onsdag, matteprov torsdag, fördjupning i filosofi och inlämning av religionsuppgiften på fredag. Sedan är det äntligen praktik, gud vad jag längtar. Sedan är det bara två prov kvar efter det. Dessutom ska man klämma in Valborg, mösspåtagning, ett liv och allt det där. Dessutom fyller pappa år imorgon och jag har totalt glömt bort att köpa något. Jag är ju hemsk.. Men ska bjuda honom på middagen, det är ju vår egen skiva imorgon. Ska bli kul men jag orkar inte bry mig eller engagera mig i alla opålitliga människor som bara ljuger. Jag är trött på folk som ljuger mig rätt upp i ansiktet, för jag vet ju att det är så. Nä, det räcker gott och väl med mina tjejor.

Fy fan vad jag känner mig ensam. Alltså det är jätteskönt när päronen är på Öland fredag-lördag men en hel söndag ensam i treplansvilla i förorten är inte lika kul. Man känner sig så isolerad. Skulle vara skillnad om jag hade suttit i en lägenhet i stan, men det gör jag ju uppenbarligen inte. Uuuäh, det är nästan lite läskigt. Alltså jag ska väl inte klaga egentligen, jag älskar att vara ensam. Jag har inte lärt mig laga mat än, men jag har verkligen gjort mitt bästa. Lyckades fixa perfekt gräddade fiskpanetter till middag idag utan att bränna upp något annat än en bit av en plastpåse. Och den brann faktiskt inte, utan smälte bara... Kom på att jag måste städa en massa grejer och skrivaren funkar inte gah typiskt att jag märker det nu. Måste kila

              

Hehe här sitter jag och är inte ett dugg trött. Kth-boysen och tjejorna har gått hem men jag vill verkligen inte gå och sova. Det var kul att de kom över iaf, var evigheter sen jag träffade boysen. Vi kollade på lite resan till melonia och lite andra spännande filmer hehe. Och fråga mig inte ens varför det ligger en halvbrunnen tampong i min askkopp.... Sitter och lyssnar på världens just nu underbaraste låtar, och sån här musik ska man inte lyssna på mitt i natten för det är då man börjar tänka massa sjuka tankar. Lyssna på Mother Love bone - Chloe dancer/crown of thorns så fattar ni. Fan att den jäveln till sångare skulle gå och överdosera, annars skulle de kunna gjort så mkt fin musik. Äh vet inte, man blir konstig på kvällen men jag gillar texten.

---

It's a broken kind of feeling shed have to tie me to the ceiling
A bad moon's a comin' better say your prayers, child
I wanna tell you that I love you but does it really matter?
I just can't stand to see you dragging down, again
Again, my friend again, oh yeah

So I'm singing
And this is my kinda love
It's the kind that moves on
It's the kind that leaves me alone, yes it does
And this is my kinda love
It's the kind that moves on
It's the kind that leaves me alone

Madde vet hur man dissar jobbiga snubbar... Då säger man nämligen bara:
"Nej, NO, nej"
Haha ;)

Rubriken har egentligen absolut nada att göra med själva inlägget, men som vissa kanske har märkt så brukar jag använda låttitlar eller rader som rubriker. Denna är ett gammalt örhänge av Eddie Meduza :P

---

Jag är ju bara för värdelös.. Idag skulle jag och pappa åka till V-by och tjacka ny mobil till mig, så numera är jag stolt ägare till en k-850i eller vad den nu heter. Självklart ville jag köra dit baraföratt, och jag inledde verkligen min bilförarkarriär med bravur. Det absolut första jag gjorde var såklart att backa in i grannens mur.. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Som tur var blev det inga repor på bilen, och muren gick att fixa med en kofot. Tur att grannen flyttade till Tanzania för två dagar sen... Tror jag vet var jag har fått mina underbara "backningsgener" ifrån. Mamma berättade att mormor också var väldigt duktig på det här med backning, första och enda gången hon backade ut från garaget gasade hon på, flög iväg över diket och ut på ängen bakom. 

---

Längtar tills jag bara kan sätta mig ner och slappna av, för just nu känns det som att jag aldrig kommer kunna göra det. Jag tycker bara det känns som det är väldigt mycket med studenten, skivan, jobb hit och dit och alla inlämningsuppgifter, prov, allt utöver det o.s.v. Matteprovet gick dessutom käpprätt... Det är inga problem egentligen, jag är ganska stresstålig men trodde det skulle kännas bättre efter högskoleprov och uppkörning. Det gör det inte. Har värsta humörssvängningarna här hemma, har fått jättesvårt att sova igen och dålig hy, och är rätt spänd över axlarna. När Martin skulle massera mig i vintras sa han att jag hade den mest spända nacken han hade känt. Fast jag spänner mig jämt egentligen. Kanske någon typ av abstinens? Jag har ju faktiskt varit duktig höhö, kanske ska unna mig... Jag borde väl egentligen komma på något som kan få mig att varva ner, jag kan tex. inte sitta stilla utan att lyssna på radion för jag blir stressad av det lugna och bara en sån grej är ju helt störd. Så har det iofs alltid varit men jag blir så trött på det. Yoga?

Heregud vad skönt. Äntligen har jag kirrat körkortet. Fy fan vad in i helvete stolt jag är. Om det är någon som har kämpat och lagt ner tid på det här så är det jag. Inte för att jag tycker att jag förtjänar det mer än någon annan, men jag har verkligen inte haft lätt för att köra. Äntligen en sak mindre att fokusera på, det räcker liksom med plugg, jobb och ideellt arbete. Jag kan erkänna att det här var andra gången jag körde upp, första gången körde jag som en jävla gudinna men blev kuggad på en jävla stoppskylt, men skam den som ger sig. Nu körde jag lite halvdant men blev ändå godkänd. Har alltså varit i Gävle för att slippa vänta tre månader här i Hufvudstaden, och där uppe kollade de ärligt talat inte speciellt mycket i jämförelse med Sthlm. Ingen säkerhetskontroll eller backning eller något sånt, det var bara att köra på i världens konstigaste citykärna med 30 överallt och sedan lite motorväg och det var ju piece of cake liksom. Lätt att säga efteråt :P Jag är iaf hur glad och stolt som helst, känner mig så vuxen och duktig och driven på något sätt. Fuck jantelagen. Och på sätt och vis kanske det var positivt att jag blev kuggad första gången, för nu har jag verkligen fått känna på båda sidorna. Och båda involverade tårar kan jag ju bara säga, fast av helt olika anledningar. Kan se det lite som en typ av belöning, efter all skit och motgångar jag har haft den senaste tiden. Äntligen något som går min väg. Kanske vänder det nu.  

Omg, Juda Ben Hur är död. Charlton Heston alltså. Lite småtråkigt faktiskt tycker jag, mamma och jag har en sjuk tradition som går ut på att varje sommar när vi är på Öland så kollar vi på Ben Hur minst en gång. Det är egentligen ingen vits med att kolla en sån äkta mastodontrulle så många gånger som jag har sett den, med tanke på hur otroligt seg den är i vissa perioder, men det är ändå lite mysigt eftersom jag förknippar den med så positiva saker. Och inget slår ju hästkapplöpningsscenen. Lika spännande varje gång. I sommar kommer jag alltså se den första gången med huvudrollsinnehavaren inte längre i livet. R.I.P. får man väl säga dårå. 

                           

Äh skit i det här, jorden går inte under. Även ur negativa upplevelser kan man ju faktiskt få något positivt. Jag är inte så jävla rädd för saker längre, och jag har vidgat mitt perspektiv väldigt mycket de senaste månaderna. När jag nu någon gång inom en snar framtid kommer vara 100%ig rent fysiskt, ska jag verkligen se till att ta vara på det och ta hand om mig själv på ett annat sätt än vad jag någonsin gjort tidigare. Jag ska tänka efter både en och två gånger innan jag gör något och inte följa alla impulser jag får, och jag ska dessutom minska drastiskt på rökandet. Har inte tagit en enda idag trots att det är fredag, faktum är att jag inte tagit en enda sen i tisdags. Eller onsdags då. Lite stolt faktiskt. Ska försöka reducera mitt rökande till att enbart innefatta fester som det gjorde en gång i tiden. Det är ju faktiskt ganska äckligt och onödigt. Det enda jag inte riktigt vet hur jag ska hantera är en person som är otroligt motsägelsefull... 

---

Idag slog det mig att jag är besatt av svart skinn. Skor, väska, jacka och klockarmband, allt  i samma färg och material. Det har nästan blivit en besatthet, och en ganska dyr sådan eftersom det absolut inte får vara fejk. Blev iaf rätt glad idag när jag fick en komplimang inne på Pressan för min jacka, första dagen jag använde den och allt. Nu sitter jag och lyssnar på Nordman och försöker ladda inför högskoleprovet imorgon. Blir helt slut bara av att tänka på det. Är mycket som stressar upp mig just nu, men snart är allt över och jag längtar ihjäl mig. Jaja, ska väl fortsätta läsa lite i Sofies värld nu, försöker engagera mig i det här med filosofi efter "provet" idag. Kul att man faktiskt känner igen det mesta i boken från både fysik c och just filosofin.
♥ till er och framför allt den personen som skrev den förra kommentaren, det värmde verkligen.

She should have stayed away from friends
She should have had more time to spend
She should have died when she was born
She should have worn the crown of thorns

She should have been a son

She should have stood out in the crowd
She should have made her mother proud
She should have fallen on her stance
She should have had another chance

She should have been a son

---

Så känns det just nu.